Kväll är det med.. Klockan är 23.41och jag sitter i tvrummet som är totalt mörkt, tittar på en stillbild på tvn och lyssnar på När Kärleken Förd - Shirley Clamp.
Louise skickar en massa bilder från studenten och allt man kan göra är att minnas..
Igår var det så dära jobbigt igen. Det finns två personer som känner mig mer än jag tror jag känner mig själv, och det är jobbigt. Speciellt när det blir känsligt. Som det blev igår.
Jag är ändå glad att jag berättade. Känns lättare, även om det kanske inte var en stor grej och jag lärt mig något av det innan jag tog steget att berätta för er så känns det ändå skönt, något jag behövde.

Jag tror inte jag förstår hur mycket jag tycker om Joakim.
Bara av att titta på ett kort på honom kan jag börja le utan att jag vet om det. Du får mig att le.
Om jag trodde att jag var kär innan. Så är det inte i närheten av vad jag är nu. 1 vecka från ett halvår..
Nu så här i efterhand. Jag ångrar ingenting..
Jag har fått låna en ängel..
Som sprider ljus i mitt liv..
I varje andetag..