two to one..
two to none..

För en sekund av något bra, kan någon ge vad du ska ha..
Jag började fundera, när jag läste vad du skrev. Och jag saknar det också. sitta på parkbänken. Jag saknar alla filmkvällar hos ulle, när hela gänget samlades och körde anden i glaset. 
i fredags tittade jag i gammal skolkataloger, och nian. gad, va bra det var. va bra vi var.  
sitter och lyssnar på cdn du en gång i tiden brände, samma vinter som jag skulle till kitzbühle.. Då jag träffade Anna&Hanna, och då jag träffade Linus.
Och det är verkligen en relation jag värdesätter, vi syns knappt aldrig, men bara att veta att han faktiskt bara är ett samtal bort, det är viktigt.
så mycket minnen, om jag kunde skulle jag gifta mig med alperna, och det liv som tillhör.
Det kan va nått för mig.
Varför är det så? att så fort jag tycker det går lite imot mig, eller inte som jag vill så tänker jag på dig? För ibland känns det ändå som om du tillhör facket av dåliga/ mindre bra minnen. det är verkligen hur bad som helst o dela in folk i olika fack, men lika förbannat gör man ju det.
Just nu vill jag bara härifrån. jag har ett prov på 100 sidor tills på måndag, och det känns hur bra som helst att jag ställer upp o jobbar imon + helgen.
Som jag sa igår, det känns så. Jag är så snäll att jag ibland blir dum.
En annan sak jag funderat på är varför du är arg på mig? Jag erkänner, det kanske inte va de smartaste jag sagt, men inte riktigt så att jag menade de heller..  och om du känner mig, kanske just det du gör.

Emma, Fanny, Hanna, Andrea, Tilda, Linus, Anton.

Det kanske blev en liten omväg, men vad spelar det för roll?
Hon sa, Nu har jag ränsat ur..

Jo, kanske.. men inte än.