Because maybe
Okej, jag har inte vatt som jag brukar. Men att bara skylla allt på mig är rätt fegt, du är delvis inblandan. Vare sig du vill det eller inte.
Och jag vet att du tycker jag borde lägga av med det jag håller på med, samtigt borde du om nån veta? Jag vet ju iof varför du gör som du gör, säger det du säger. Grejen är att det gör ju ont när jag får höra det från någon annan.
Du bär dig konstigt åt. Varför vara två när du faktiskt bara är en?
Sen är frågan va du vill? Det har alltid vatt så. Ända sen den dagen vi först träffades, rätt många år sen. Lika bra att låta bli, det brukar jag va bra på. men just nu, sorry, men jag har inget behov av dig. har nog igentligen aldrig haft det, mer än jag så förbannat velat. slut på det.
Det roliga i detta är att Du som läser tror att detta handlar om en o samma person, men oh va fel man kan ha.
det tråkigaste av allt är att jag sätter min högra lilltå på att snönär bort snabbare än den kom hit. Jag var verkligen hur lycklig som helt imorse. typ en tio över sju.
Det var dock så mycket kallare än jag räknat med och mina poppar-skor ville inte riktigt hjälpa mig o hålla fötterna varma.
sitter i min säng nu, i min stickade poncho o är allmänt trött. Borde gjort nått helt annat. men that´s life.
Funderar stakrt på att sova nu. sova tills det blir lördag. Då kan jag ha lov i två dagar. Najs malin, Najs.
Jobbar iof inte länge imon, och börjar iof sent på fredagen. lite möten här o var ska hinnas med. Angelica står på listan.
By now you should´ve somehow
realized what you gotta do..
- men självklart inte.
Kommentarer
Trackback